torsdag 24 januari 2008

Louise Wahlgren

Vår vänskap har alltid vart lite upp och ner, mest beroende på avståndet tror jag. Det avstånd som man då tyckte var långt, men som nu för tiden känns väääldigt kort när man tänker på det. Det känns även otroligt korkat av oss båda två att inte träffas oftare när vi fortfarande kunde! Nu är det ju ganska försent, men just nu känner jag mig närmare dig än någonsin förut. Jag tror faktist att vi har pratat på msn varje dag i flera veckor. Du har lyssnat outtröttligt på mitt eviga tjat, och försökt stötta mig så gott det går när man sitter vid varsin dator 25 mil från varandra. Det betyder verkligen så mycket för mig, och jag vet inte om jag skulle ha klarat av den här kvällen utan dig! Just nu vill jag inget hellre än att träffa dig, och jag har en stor skur med tårar väntandes på just den dagen. Jag saknar dig, och jag älskar dig.

Inga kommentarer: