890523

Uuusch, vad tungt det var att gå upp ur sängen imorse! Klockan stog på 0810, men jag kom inte upp förren 0834.. Det blev äta-kläpåsig-packa-väldigt-snabbt, eftersom jag trodde att vi skulle ha idrott. Tro det eller ej så var jag klar en kvart senare, och eftersom jag var tidig för en gångs skull så tänkte jag att "Då kan jag ju göra sällskap med Andrea!", dum idé.. Jag som hade planerat att vara i god tid för en gångs skull fick ju vänta på Kryckan.. Haha :) Men när vi väl kom dit var det ingen där? Lite paff man blev. Men det var bara ut på Gästis och byta om, in i skolan och leta igenom alla korridorer, och då ska ni förstå hur långsamt det här går i och med Andreas tillstånd, men nej, där var dom inte heller. Vi frågar typ alla i andra klassen, men ingen vet. En halvtimme senare så kläcker Linnea ur sig; "Men eran klass sitter ju ute på Gästis och kollar på film!" Kunde hon inte ha sagt det lite tidigare? Vi hoppade dit, såg sista tio minutrarna på filmen, sen fick vi gå. Nödvändigt.. Efter allt detta satte vi oss i cafeterian och slappade lite i sådär 40 minuter, mer än vad vi har suttit där hela resten av veckan, men nej, ingen Mr D! Inte P heller för den delen! Redovisning på Naturkunskapen, jag och Andrea hade vindkraft, det gick bra. Inte minst våran fina målning på tavlan var lyckad ;) Mitt i lektionen störs vi av högtalarna; "Lystring! Kan den längsta pojken och den längsta flickan i varje klass komma till skolgatan! Det här är inget aprilskämt! Alltså, den längsta pojken och den längsta flickan i varje klass ska komma till skolgatan omedelbart!" Jaaaha, vad är det nu då? Tänkte vi och skickade iväg Carro och Samuel, själv vågade jag inte resa på mig i fall att jag kanske kunde möjligtvis vara längst, haha.. Senare ropade dom igen, då skulle alla komma dit. Då var alla borden i cafeterian dukade med ljus och vinglas och grejjer, som när vi har öppet, och där satt dom jävlarna och åt! Så visade nån snubbe ett kort bildspel och sa att det bara är 10% på jorden som har förmåner, men att man kan hjälpa till. Jag antar att det hade något med den där dagen som alla ska jobba och tjäna pengar och skänka dom till rädda barnen eller vad det är. Det var iaf slut på ca 5 minuter, så då gick vi och åt. Efter det gick jag, och Andrea hoppade, iväg till cafeterian igen och satt där i 40 minuter till. Ingen D, och ingen P. Där sitter man och är skitnervös och rycker till så fort någon går förbi, men neej.. Det är visst för mycket begärt! En enda blick av honom imorse fick jag, men han var 200 meter bort.. Och det räknas ju inte. Sista lektionen var Datakunskap, den gick rätt snabbt idag också, så det var skönt. Mina sista förhoppningar försvann när vi kom till cafeterian sista gången idag, och såg att några i hans klass som skulle med bussen satt där.. Då hade dom slutat. Andrea gick på trafkkunskap och jag gick hem, men bara en liten stund senare kom Andrea också, dom hade haft prov. Hon låg på soffan och jag på sängen, och vi skrattade och pratade i nån timme innan hennes buss gick. Nu sitter jag här och har precis käkat pyttipanna, och är mycket nära ett nervöst sammabrott. Mitt hjärta hoppar över ett slag varje gång någon loggar in. Tur att det är träning snart!

PS. 890523, det är Antons (Britzies) personnummer, och jag kommer ihåg det fast jag bara har hört det en gång! Rätt coolt, i och med att jag inte ens kan mammas och pappas.. Han kan mitt också.. Tro det eller ej! ;)